Det här är inte lätt att skriva, och också en av anledningarna till att jag inte uppdaterat nyhetsbloggen på ett par veckor. Vår lilla Hera, knappt 4 månader, försvann på nyårsnatten. Hon var borta i 16 timmar och temperaturen gick som mest neråt -10 grader. Jag letade oavbrutet hela tiden, och fick otroligt mycket hjälp av grannar och vänner, kända som okända. På eftermiddagen anslöt två hemvärnshundar för att hjälpa till. Vi trodde alla att Hera frusit ihjäl, men vid 16 tiden ringde Svantes mobiltelefon, en granne som körde skogsmaskin hade hittat Hera, vid liv! Vår lilltjej levde, tårarna rinner när jag skriver det här, det var så otroligt att Hera klarat sig. Trampdynorna var trasiga, och hon frös, men efter någon timme i värmen så var hon som vanligt igen. Den här upplevelsen önskar jag ingen, även om slutet i vårt fall blev lyckligt. Just nu saknas en borderterrier i trakterna kring Hunneberg, den har också varit försvunnen sedan nyår. Jag hoppas att den familjen får samma stöd och hjälp som vi fick, och att deras hund kommer tillrätta. (Hera blir nu ännu mer bortskämd än tidigare, vilket jag knappt trodde var möjligt ;-)). Ta hand om era hundar och var glada för varje dag tillsammans! Stort TACK till alla för hjälp med sökandet och allt stöd via sms, facebook, telefon och mail, ni var fantastiska!
Vår lilla prinsessa strax efter återfinnandet!
Inlägg
Usch, vad ni fått gå igenom och vilket hemskt äventyr hon har klarat av på egen hand! Fantastiskt!!! Jag kan föreställa mig er mardröm * och även den enorma glädje ni måste känt när ni hittade henne och fick hem den lilla prinsessan. Varmaste kramar till er familj och krya-på-dig till Heras tassar.
SvaraRadera* har precis själv haft en olycksincident med Alba